Vilken dag! Den har vart någon av de tyngsta på länge. Ångesten åt upp mig helt och hållet. Jag kunde inte ens ta mig till jobb, och då pratar vi om ynka 2h. Och vad ledde det till sedan då. Jo, ännu mer ångest såklart. Jag bäddade ner mig i sängen och kunde inte stiga upp. Det gick inte, jag var helt förlamad av alla onda tankar, känslor och en panikångest utan dess like.
Jag hatar verkligen sådana här dagar, dom går liksom inte att beskriva i ord.
Jag är livrädd att inte kunna ta mig tillbaka. Att behöva leva såhär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar